Skriv ett nytt inlägg i gästboken

 
 
 
 
 
 
 
Fält markerade med * är obligatoriska.
Din e-postadress kommer inte att publiceras.
Det är möjligt att ditt inlägg endast kommer visas gästboken när vi har granskat det.
Vi förbehåller oss rätten att redigera, ta bort eller inte publicera inlägg.
135 inlägg.
Din vän Benitha Din vän Benitha skrev den 3 december, 2009 den 23:10
Det var ett tag sedan jag var ut på Jonathans sida. Men det är alltid lika jobbigt och jag gråter varje gång och tänker att man måste vara rädda om varandra och njuta av denna dag vi har idag. Vi har ju ingen aning om hur morgondagen ser ut. Han var så otroligt vacker i sina mörka drag efter dig Birgitta. Jag vet att Jonathan hade världens bästa familj!! Han hade ett tryggt, harmoniskt och kärleksfullt hem med underbara föräldrar och storasyster. Försök att tänka på det i din sorg. Jag vet att du kämpar precis varje dag, varje timme varje minut och sekund. Jag vill att du ska veta att jag alltid kommer att finnas vid din sida när du behöver mig.
Kram din vän Benitha
Svar från admin: Birgitta Nordström
Min kära vän! Tack så mycket för dina fina, värmande ord! Du är en underbar vän och jag är så otroligt glad att du finns. KRAM //B
Birgitta J Birgitta J skrev den 30 november, 2009 den 15:54
Läser i senaste inlägget du skrivit om sorgen det stämmer nog bra med att det tar många, många år att bli någorlunda lugn igen. Det har gått över 5 för mig och jag har ännu inte kommit till ro med det som hände och så är det för oss som mist ett barn. Händelsen det svåraste av allt dyker upp ständigt så kommer det troligen att förbli men man lär sig väl att handskas med den så småningom, som förr kan det ju aldrig bli, dom skulle bara veta hur hårt vi kämpar för att leva det liv som blev. Det går inte komma över bara att finna sig i det och göra så gott man kan, tårarna är aldrig långt borta.
Kram
Birgitta, Carolas mamma
Svar från admin: Birgitta Nordström
Hej Birgitta. Tyvärr har vi både den smärtsamma erfarenheten av att mista barn och ingen annan kan förstå vad vi går igenom, knappt jag förstår det själv ibland... Men vi kan inte fly från verkligheten utan försöker att varje dag, timme och minut att leva vidare i ett så bra liv som möjligt - utan ett av våra barn. Det är inte lätt, men vi gör så gott vi kan. Önskar dig en lugn och skön jul tillsammans med dina nära och kära. KRAM //Birgitta
Ann-Marlene, Benithas kompis Ann-Marlene, Benithas kompis från Timrå skrev den 12 oktober, 2009 den 19:22
Jag sitter med gråten i halsen och funderar över hur orättvist livet kan vara. Kan naturligtvis inte förstå eran smärta som finns, men försöker att förstå. Hur snabbt allt bara kan förändras och ryckas bort från livet och nuet det bästa man har, det finns inte ord över sorgen och saknade. känner en stor sorg med er.

Många kramar Ann-Marlene
Svar från admin: Birgitta Nordström
Hej Ann-marlene och tack för ditt inlägg. Jag tänkte senast idag på hur allt kan förändras på en sekund. Ena stunden så planerade vi kräfskivan vi skulle ha på kvällen och nästa stund ligger Jonathan orörlig på marken och jag ringer 112 och "förstår" på något sätt att vi kommer att mista vår son... Ta hand om varandra!
Kram//Birgitta
Kusinen Bea Kusinen Bea skrev den 2 oktober, 2009 den 18:33
Jag måste få berätta vad som skulle vara en konstig händelse för många, men som kändes skönt för mig. Från i slutet av augusti och en bra bit in på september hände en underlig sak. En dag när jag satt vid datorn så satte sig en fluga på min datorskärm och där satt den. Gick jag till köket, så var den där också. Så vart jag än gick i lägenheten så var den där t.o.m. när jag skulle sova. I flera dag var flugan med mig. Den gick på mig, men jag fick kämpa för att Charlie (hunden) inte skulle ta den. Jag kände mig lugn när flugan va vid mig. På något underligt sätt vet jag att jag inte var själv, vet av hela mitt hjärta att det va Jonte som var med mig. Flugan kom nämligen då jag satt och grät av saknaden efter honom. Vill bara säga tack Jonathan för att du fortfarande kan glädja mig med din närvaro! Älskar dig Jonte <3 /storkusinen
Svar från admin: Birgitta Nordström
Kära Bea! Tack för att du har skrivit här i gästboken igen. Jag tycker inte att det var något konstigt alls i det du berättar, jag känner som du. Jag har kanske inte haft så många flugor som har varit närgångna men däremot väldigt ofta fjärilar. Och om det känns bra för oss och vi kan känns tröst i att han finns med oss på det viset, så struntar jag i vad andra tycker. KRAM //Birgitta
Birgitta J Birgitta J skrev den 2 oktober, 2009 den 14:50
Hej!
Läser i Egna tankar mitt hjärta blöder för dig och din stora saknad, känslorna vid alla dessa svåra dagar är obeskrivliga och som du säger man söker sig till det som var och där minnen finns. Tänker på dig. Vi kommer aldrig glömma dem vi mist.
Stor kram
Birgitta, Carolas mamma
Svar från admin: Birgitta Nordström
Tack Birgitta för att du tittar in här och skriver i gästboken. Du vet ju tyvärr själv av egen erfarenhet mycket om sorg, saknad och alla känslor som väller upp inom en när man har mist sitt barn. Även om varje sorg är unik så är det mycket som är gemensamt också. Vi kämpar på så gott vi kan. KRAM //Birgitta
Moster Bitte Moster Bitte skrev den 30 september, 2009 den 22:48
Till min syster Birgitta!
Vi skulle nu ha firat Jonathans 10-årsdag. Istället är verkligheten en helt annan. Fy vad livet är orättvist...
Jag såg bilden från hans grav. Vad fint ni har gjort vid hans gravplats. Jag tror han tittar ner då och då och ser sin älskade familj. Kände du en vindpust mot din kind? Det var nog en smekning från din äldste son. Jag VET att han är med oss alla kära, på enda sättet han kan. Jag känner det. Ibland i fjärilens kropp, ibland som en liten nyfiken fluga, ibland som skatan som hoppar på fönsterblecket och kikar in i fönstret. Det känns som att Jonathan är MED oss! Vi saknar dig, älskade lilla ängel.
Jag tänker på er, hela familjen och önskar jag kunde göra
mera för er, än bara finnas på sidan om.

En stor KRAM från din syster
Svar från admin: Birgitta Nordström
Kära syster och vän. Du ska veta att du är ett enormt stort stöd för mig, det är ovärderligt!! Det är det stödet som gör att jag trots allt håller mig "över ytan" och orkar se lite ljust på tillvaron igen. KRAM tillbaka till dig! //Birgitta
Mormor & morfar Mormor & morfar skrev den 29 september, 2009 den 10:44
Jonathan idag är det din 10 årsdag. Som 10 åring, har du blivit lång? Hur mycket väger du? Vad har du för intressen? Ja, det är frågor som man återkommer till och vi får aldrig något svar om hur du skulle ha sett ut idag om du fått leva med oss. Det är drygt 4 år sedan den olyckligaste dagen i vårt liv, när du lämnade oss. Vi minns det som igår men det känns så länge sedan vi träffades och fick krama om dig, du finns hos oss i alla fall. För ett tag sedan kom det en fjäril, lite väl närgången och inte det minsta rädd, satte sig på kärleksörten och såg ut att vinka, jag gick närmare men den satt kvar och jag kom på mig själv med att prata med "honom". (Du tyckte ju om fjärilar). Nu på hösten är stjärnhimlen något att titta på, när man tittar upp så är himlen så full av stjärnor som lyser och tittar man noga så är det en speciell stjärna som blinkar mot dig, det är Jonathanstjärnan och vi tackar för hälsningen från dig till oss alla som kände dig och saknar dig. Vi tänker nog lite olika men mig ger det lite tröst att tänka så här. Vi glömmer aldrig dig, älskar dig, saknar dig.
Vi tänker speciellt på er idag Birgitta. Örjan. Caroline och Oliver. Vi tänder ett ljus och är med er i tankarna. /Kramar
Svar från admin: Birgitta Nordström
Tack så mycket för att ni har skrivit här på Jonathans 10-årsdag. För även om vi aldrig kommer att få fira denna dag tillsammans med honom igen, så kommer det ALLTID att vara hans födelsedag. Så för mig känns det väldigt viktigt att denna dag inte bara paserar utan att den uppmärksammas på något sätt. Ja visst funderar man på hur han skulle ha sett ut, haft för fritidsintressen m.m. Det känns som om man kommer att ställa sig dessa frågor så länge man lever... KRAM tillbaka till er! Tack för att ni finns där för oss!! /Birgitta
Maria, Febe Maria, Febe skrev den 7 september, 2009 den 11:48
Hejsan!!
Tittar in på er fina sida om Jonathan.
Eftersom jag aldrig träffat Jonathan i livet så kändes det bra att få en liten bild av vem han var & fortfarande är.
En jättefin kille, som för evigt
kommer att vara älskad&saknad!!
Massor med styrkekramar till er.......
/maria
Svar från admin: Birgitta Nordström
Tack för att du har skrivit här i gästboken Maria och för att du ville veta lite mer om vår underbara kille - det värmer!
Syrkekramar tillbaka till dig! Vi hörs och syns!
KRAM //B
Kicki Kicki skrev den 3 september, 2009 den 22:57
Hej!
Har tänkt så mycket på er idag och er underbara solstråle han var helt enkelt som ett solsken hela han. Tänkte på när Lars ringde er vet inte vem som svarade men Jonathan sa få jag prata också säger han vad vill du ha för pizza?? på sitt lilla egna sätt med glimten i ögat kan jag tänka som Lars och Örjan bruka skoja i telefon. Saknar honom så otrolig mycket kan fortfarande inte förstå att det är sant att man aldrig mer ska få träffa den underbara pojken. Jag vet att ni vet men säger det igen hoppas ni lutar er mot oss när ni behöver för vi finns alltid här för er. Storbjörnkram Kicki med familj
Svar från admin: Birgitta Nordström
Tack för ditt stöd Kicki! Kommer också ihåg det där med pizzan... tur att vi har fina, roliga minnen tillsammans med Jonathan. Men visst önskar man att man hade fått fler minnen under hans skoltid, tonåren, vuxenliv m.m... KRAM//Birgitta
Janita Janita skrev den 3 september, 2009 den 22:51
Saknaden är enorm efter solstrålen Jonathan. 4 år av saknad! Han finns för alltid i mitt hjärta, en goare kille fick man leta efter. Denna dagen är tung, jobbig jaa hela september är numer en riktig "skitmånad"!
Tankarna på Jonte är aldrig långt borta, minns honom med glädje - när man tänker på alla klurigheter och spjuverblickar han gav. Men också med en enorm sorg - varför behövdes just han någon annanstans???
Tänker ofta på er och hur ofattbart det är att behöva gå igenom det ni gjort, tänker extra mycket på er idag!
Finns alltid här för er!
Kramar till er alla <3
Svar från admin: Birgitta Nordström
Tack för dina värmande ord och tankar. 4 år - det känns som om det var igår olyckan hände, samtidigt som det känns som en evighet sedan vi fick hålla om och krama vår solstråle Jonathan!!! KRAM //Birgitta
Cissi Cissi skrev den 3 september, 2009 den 21:34
Hej på er, vet ni att det är första gången jag "vågar"gå in på den här sidan-det har känts alldeles för jobbigt att gå in och läsa om er underbara son. MEN jag har tänkt mkt på er o på Jonathan. Vår Nellie har ju börjat på noten nu och jag tänker på er varje gång vi går där på gården, jag tänker på honom när Nellie går balansgång på brädorna som jag tror att Örjan fixade. Jag minns Jonathans fina bruna ögon. Ögon som skulle få många tjejer på fall 😉 KRAM till er från mig.
Svar från admin: Birgitta Nordström
Hej Cissi och tack för att du "vågade" dig in på Jonathans minnessida och tack för dina tankar på Jonathan och oss. KRAM//Birgitta
Alexandra, Jonathans kusin Alexandra, Jonathans kusin skrev den 3 september, 2009 den 19:59
Hej <3 Jag har tänkt på er hela dagen och det har varit en riktigt jobbig dag i skolan med tusen frågor om vad det är med mig. Saken är den att det spelar ingen roll hur mycket man än beskriver hur jobbigt det är eller hur ont det gör för det finns ingen som förstår en till hundra procent om de inte går igenom samma sak själva. Men det är ändå skönt att ha tröst i sånna här lägen, även om det inte finns någon "medicin"som botar sorgen. Tanken på vad som hände denna dagen för exakt fyra år sen, och hur det hände får mig att bli galen. Jag bara gråter och gråter och gråter. Det tar inte slut och därför var det så jobbigt att vara i skolan. För man vill så gärna vara stark nog att kunna bita ihop... men det är svårt. När jag vet hur jobbit det är för lilla mig så kan jag inte föreställa mig hur jobbigt ni har det. Och jag beundrar er så mycket. Ni är så starka. Jag tänker på er, det vill jag att ni ska veta. <3
Hälsa Caroline och Oliver från deras storkusin. Jag saknar er alla. Pussar & Kramar från Alexandra
Svar från admin: Birgitta Nordström
Tack Alexandra för att du tänker på oss! Förstår precis hur du menar med att andra inte förstår... tyvärr är det så att man måste ha varit med själv för att ha en liten aning om hur det är. Jag ska hälsa dina kusiner så mycket från dig! Ha det bra och sköt om dig! KRAM //Birgitta
Anna Anna skrev den 3 september, 2009 den 19:07
Hej!
Ser att det är 4 års dag idag, tänker ofta på er familj.
Jag jobbade på Älvstranden och träffade Jonathan en del och kom ihåg att han gillade dinosaurier mycket. Han hade verkligen glimten i ögat, en härlig kille!!
Kramar från mig!!!
Svar från admin: Birgitta Nordström
Hej Anna! Är det något som jag ibland oroar mig för så är det att Jonathan ska glömmas bort av andra... Så det betyder så oerhört mycket att du har skrivit ett inlägg här Anna! STORT TACK och KRAM till dig! /Birgitta
Erika Erika från Timrå skrev den 3 september, 2009 den 11:40
Hej!
Jag är kompis med AnnaLena och minns den dag hon berättade om olyckan, som igår. Såg via Carolas fbsida att det är en årsdag i dag och ville bara skriva en hälsning och skicka en kram!
Erika
Svar från admin: Birgitta Nordström
Tack för kramen Erika. Det känns otroligt skönt att även få inlägg här på minnessidan av er som vi inte känner personligen. Det betyder jättemycket! KRAM //Birgitta
Storkusinen Bea, fotofreaken.dinstudio.se Storkusinen Bea, fotofreaken.dinstudio.se från Dalarna skrev den 3 september, 2009 den 00:38
Tror detta är första gången (om inte så andra gången) jag skriver i gästboken, men det är så svårt att veta vad man ska skriva... Satt nyss ute på balkongen och lyssnade på musik på mobilen och tänkte. Satt och tänkte på min älskade kusin, jag var hans äldsta kusin på vår sida. Umgicks inte lika mycket med honom som de andra, och det gör mig så ont i bröstet. Såg några små stjärnor på himlen, men det var inte dem som drog åt sig min uppmärksamhet.... Det va månen.. När jag såg månen så tänkte jag på Jonte, han syntes mer än de andra. Det strålade alltid om honom, såg framför mig hur han var månen som bara log mot mig. Kunde inte hålla tårarna tillbaka. Det gick inte bara. Det är extra jobbigt att jag är så långt bort ifrån alla dagar som denna, då det va exakt 4 år sedan han lämnade oss. Ville bara säga: "Jonte jag saknar dig!!! :'( Du kommer alltid ha en plats i mitt hjärta!"

Och till er andra, saknar och älskar er! Kommer snart och hälsar på. Många kramar till er <3
Svar från admin: Birgitta Nordström
Kära Bea, tusen tack för ditt inlägg. Du skriver så fint om Jonathan, mina tårar rinner också... KRAM från moster
Carola, Jonathans faster Carola, Jonathans faster skrev den 31 augusti, 2009 den 22:11
Saknar dig Jonathan. Tänker ofta på dig. Har så svårt att förstå att det snart är 4 år sedan den hemska dagen. Kramar till er Örjan och Birgitta som trots allt hemskt ändå klarar av vardagen. Vi finns här för er. Jag vill att ni ska veta det. Kram Kram
Svar från admin: Birgitta Nordström
Kram tillbaka till dig och din familj Carola.
Tack för att ni finns där för oss.
Angelica Angelica skrev den 6 augusti, 2009 den 09:26
Hej på er!
Vill bara tala om att jag tänker på er nu när hösten närmar sig.
Nova börjar i förskoleklassen nu om några veckor och är nog lika uppspelt över det som Jonathan var. Så otroligt tragiskt att han inte fick vara med om det mer än de två veckorna...:(((
Många kramar till er!!
Svar från admin: Birgitta Nordström
Tack så mycket Angelica för dina värmande ord. Jag vet att det är många som tänker på oss, men det är verkligen skönt att få höra/läsa det någon gång också. Vänliga ord kan ingen människa få för mycket av!! Ta hand om dig och familjen. Många kramar //Birgitta
Annica, Idas livsbok, passagen Annica, Idas livsbok, passagen skrev den 2 augusti, 2009 den 19:55
Ojojoj...vad fruktansvärt hemskt. Han är så fin, er lilla Jonathan. Tårarna kommer när man läser detta....
Hoppas ni funnit en väg att gå vidare.
Kram Annica
Svar från admin: Birgitta Nordström
Tack Annica för att du har skrivit några rader här i gästboken, jag blir varm i hjärtat för varje nytt inlägg som kommer in. Visst är han fin vår Jonathan - världens goaste kille. Förstår inte varför de ska "gå över till andra sidan" först. Dessa fina, varma och snälla människor skulle ju verkligen behövas här på jorden. Kram //Birgitta
Nikki, http://www.cob.dinstudio.se Nikki, http://www.cob.dinstudio.se från Harads skrev den 13 juni, 2009 den 10:51
Hej
Har ägnat en lång stund på er fina minnessida...Tårarna faller och klumpen i magen tycks ha bosatt sig för evigt.
Är en kvinna som på nationaldagen - 09 förlorade mitt älskade lilla barnbarn Sebastian, han föddes 080814, och fick diagnosen Krabbes Sjukdom. Han tog sitt sista andetag, hans hjärta slog sitt sista slag, endast nio månader gammal...
Min värld har rasat samman , jag ser ingen mening , allt har tappat värdet, o det gör så ont ...
Besöker honom på bårhuset för att stjäla någon extra stund med detta underbara barn...Tänder ett ljus och ber vid hans minnesplats vid vår öppna spis - känner hans andetag och gråter...igen...Kommer det någonsin bli bättre...?
Tack för att jag fick tillbringa en stund på er sida och läsa tänkvärda sidor och vackra ord
Vila i frid
Kramar och Må väl till familj o vänner
Mvh
Nikki
Svar från admin: Birgitta Nordström
Kära Nikki, jag förstår att det gör ont och att allt känns meningslöst! Jag skulle vilja skriva några tröstande ord, men det finns tyvärr ingen tröst när ett barn dör. Det enda jag kan säga är att jag förstår din hopplöshet och berätta för dig att du inte är ensam.

Kommer det någonsin bli bättre...? Nja, det onda kommer att avta lite och kommer lite mera sällan efter ett tag, men sorgen efter våra älskade barn/barnbarn kommer vi att leva med resten av våra liv. Vi får försöka att lära oss att leva med saknaden och det tar lång tid och är inte alls lätt, jag hoppas att du får den hjälp och det stöd du behöver. Många kramar till dig och familjen!

Tack, för att du tittade in på Jonathans minnessida och skrev några rader här i gästboken. //Birgitta
Birgitta J Birgitta J skrev den 24 maj, 2009 den 00:28
Hej!
Vill bara sända en hälsning hoppas sommaren blir så bra det går och vädret bra. Vi kämpar alla vidare i denna berg o dalbana av känslostormar av saknad.
Kram
Birgitta J
Svar från admin: Birgitta Nordström
Tack för din hälsning Birgitta. Jag hoppas att du också får en bra sommar och att du kan njuta av den tillsammans med nära och kära. KRAM //B