Om Jonathan

Jonathan föddes på Sundsvalls Sjukhus den 29 september 1999. Hemma väntade storasyster Caroline då 2 år och 2 månader. Jonathan började att gå redan när han var 8,5 månad gammal och var en nyfiken kille som alltid ville undersöka sin omgivning. Det har inneburit mycket sår och småskador i stort sett varje dag, men de var aldrig så allvarliga att vi behövde uppsöka sjukhuset.

Jonathan var en levnadsgladsglad kille som trivdes bra på dagis där han gick och var omtyckt av såväl fröknar som kompisar. Han och storasyster lekte mycket bra tillsammans men de tyckte såklart också om att reta varandra precis som det brukar vara mellan syskon.

Vi var mycket lyckliga, vi hade 2 underbara och friska barn, en dotter som var blond, blåögd och väldigt lik sin pappa och så vår son Jonathan som hade brunt hår, bruna ögon och var väldigt lik mig, sin mamma.

Jonathan var alltid hjälpsam och tyckte om att vara med mig överallt. När vi bakade brukade vi kalla honom ”världens bästa äggknäckare”. Han var också gärna med i växthuset och ute i skogen med mig. Han älskade att var med på alla sorters sommaraktiviteter, att spela kubb, krocket, badminton, fotboll, kasta frisbee m.m. Vi hade pratat om att han skulle börja träna och spela fotboll med ett lag hösten 2005, och det såg han verkligen fram emot.

Jonathan tyckte det var så spännande att börja i 6-års, men tyvärr blev det bara 2 veckor som han gick i skolan. Nästan varje dag när jag hämtade honom från fritids så berättade han om en ny kompis som han hade lärt känna och lekt med. Han blev bara 5 år 11 månader och 3 dagar, han som längtade så till sitt 6-års kalas den 29:e september.

Efter hans död så har en stjärna på himlen fått namnet Jonathan och på hans dagis har de planterat ett träd till hans minne – Jonathanlönnen. Även hemma på vår gård så har vi planterat ett körsbärsträd till minne av Jonathan, som mormor, morfar, farmor och farfar har köpt.

//Birgitta, Jonathans mamma