Nu är jag här I himlen och tittar ner på dig, jag vet och jag känner, hur du saknar mig. Jag känner av din stora smärta, som du för alltid har I ditt hjärta. Jag kom ner till jorden ett litet tag, detta var en skriven lag. Min tid på jorden blev inte lång, jag skulle tillbaka till himlen, nästan på en gång. Ett lån till dig jag bara var, och jag kunde inte så länge stanna kvar. För jag var en gammal själ, och detta kände du mamma, så väl. Älskade mamma, när du känner en kärleksfull vind, är det jag som smeker din tårfyllda kind. När du känner saknad och sorg I ditt bröst, är det jag som Finns bredvid dig, och ger dig tröst. När jag står vid din sida ibland, känner jag vårt starka kärleksband. Då längtar jag också efter dig, precis så starkt som du längtar efter mig. Men varje gång du stilla viskar mitt namn, känn hur jag kärleksfullt tar dig I min famn. Känn hur jag ger dig av all min styrka, och vet att du är den mamman jag alltid ska dyrka. Älskade mamma, jag ber dig, lev ditt liv fullt UT, tills den dagen då ditt liv tar slut. För då min älskade mamma och vän, ska du och jag åter mötas igen. Skriven av Marie-Anne Thörnström den 21-4-2003 mamma till Marcus 82-02

They say that memories are golden Well maybe that is true I never wanted memories I only wanted you A million times I needed you A million times I cried If love alone could have saved you You never would have died In life I loved you dearly In death I love you still In my heart you hold a place No one ever could fill If tears could build a stairway And heartaches make a lane I`d walk the path to heaven And bring you back again Our family chain is broken And nothing seems the same But as god calls us one by one The chain will link again

Det svåraste av sorger är när livet blir för kort och en dotter eller son för alltid ryckts bort. När någon man gett liv och älskat mest av allt så grymt kan tas ifrån en blir det ofattbart och kallt. I sorgens tunga mörker får man ta en dag i sänder och försöka samla kraft tills ljuset återvänder. Och i all gränslös saknad så hjälper det att se den medkänsla och omsorg som andra har att ge.

Jag ser dig i ditt rum Du ligger på sängen och gråter. Jag går fram till dig, Som för att trösta. När jag inte lyckas, Sätter jag mig på sängen bredvid dig, och smeker över ditt hår. Jag ser på ditt vackra ansikte, Dina ögon är alldeles rödgråtna. Jag vet varför du gråter, Och vill så gärna trösta dig, Men det går inte, Och jag ger dig istället en lätt kyss på pannan. Jag vänder mig om, För att gå min väg. För jag vet, Att du gråter, över min död... okänd

Jag ser att du är trött men jag kan inte gå alla steg för dig Du måste gå dem själv men jag vill gärna gå dem med dig Jag ser att du har det svårt men jag kan inte gråta alla tårar för dig Du måste gråta dem själv men jag vill gråta med dig Jag ser att du vill ge upp men jag kan inte leva livet för dig Du måste leva det själv men jag vill leva med dig~ Av Björn Eidsvaag

Jag vet att du gråter min mamma, för livet hos dig blir aldrig detsamma. Din längtan och saknad skär i ditt bröst, Av att aldrig mer få höra min röst. I själen, i hjärtat, i drömmar och tankar, står sorgen så kraftfullt och bankar. Jag vet lilla mamma, jag vet allt det där, och du vet, att jag finns i en annan atmosfär. Genom tunna små slöjor, ser jag dig gå, du kämpar så tappert för att försöka förstå. Att det som du ofta har känt, var något som var förutbestämt. Vi visste nog båda att vi skulle skiljas en gång, att jag skulle åka till staden med änglasång. När tiden var inne, och de kallade på mig, så hann jag inte säga farväl till dig. Men jag vet lilla mamma,hur du mår för i ditt hjärta finns alltid ett blödande sår. I det hjärtans rum som du för mig gjort, finns minnen, kärlek, och saknad som aldrig går bort. Skriven av Marie-anne Thörnström 24 januari 2007 mamma till Marcus 82-02 alltid älskad alltid saknad

När du föddes så grät du, och alla runt omkring dig log. Lev så att, när du dör, är det du som ler medan alla runt omkring dig gråter.

De lyckligaste människorna är inte de som har det som är bäst, Utan de som på bästa sätt använder det som de har.

Att kramas är hälsosamt. Det hjälper kroppens immunförsvar, håller dig friskare, botar depressioner, minskar stress, livar upp, föryngrar och har inga obehagliga biverkningar. Att kramas är ingenting annat än ett mirakelpiller från naturen själv. De innehåller inga gifter, inga konserveringsmedel, inga konstgjorda ingredienser. Kramar är praktiskt taget perfekta. Inga rörliga delar som går sönder, inga batterier som tar slut. Låg energiåtgång – hög energivinst. Inflationsskyddade och skattefria och naturligtvis mycket lämpade för återanvändning. Krama varandra! //Okänd diktare

Jag ber dig tala inte om för mig att du förstår mig, hur det är att mista sitt barn. För du kan inte förstå min sorg och min saknad. Du kan inte förstå, hur hela min kropp skriker efter mitt barn. Den kroppen som en gång burit och fött detta barnen. Du kan inte förstå hur det är att se och säga farväl till sitt döda barn. Du kan inte heller förstå hur det är att gå på sitt eget barns begravning, och att välja en gravplats och en gravsten till sitt barn. Du kan inte förstå hur det är att dag efter dag, månad efter månad gå in genom kyrkogårdens grindar för att hälsa på sitt döda barn. Och det enda man kan göra är att göra fint och tända ljus vid graven. Du kan inte förstå att man ibland knappt kan andas av saknad efter sitt barn. Du kan inte förstå att aldrigheten, att aldrig mer få se sitt barn här i detta livet, gör så förbannat ont i både kropp och själ. Du kan inte förstå att barnets syskon inte bara miste sitt syskon, utan också sina föräldrar. Hur kan du säga till mig att livet måste gå vidare. Tror du inte att jag kämpar varenda dag. Att jag kämpar för att finnas kvar här i livet för de andra barnen. Att jag går upp varje morgon. Att jag lagar mat till de andra barnen Att jag verkligen försöker vara en mamma för de andra. Att jag går ut med hundarna varje dag. Att jag går till kyrkogården varje dag. Hur kan du då tala om för mig att livet måste gå vidare. Jag är ju kvar här i livet, Jag har inte tagit livet av mig. Jag är ju med i livet, men på ett annorlunda sätt. Så säg inte till mig att livet måste gå vidare, bara för att du har ett bra liv. Snälla säg inte till mig att jag måste glömma. Varför måste jag glömma? är det för att du ska må bättre. Tror du att jag kan glömma ett barn som jag fött och levt med i 20 år. Hade du kunnat det? Eller säger du så för att du orkar inte med min sorg. Tycker du inte att jag varit helt galen om jag plötsligt en dag bara glömt mitt döda barn. Säg inte att jag måste glömma något så fint som min son, Någon som jag älskat så mycket, som har varit en stor del av mig själv. Be mig aldrig att glömma mitt barn. Om du inte klarar av och inte vet vad du ska säga, säg ingenting då. Det räcker med en kram, ett leende eller en klapp på axeln. Jag är inte farlig och jag smittar inte. Jag har mist mitt älskade barn. Så försök inte att förstå, för det kan du aldrig. Skriven av Marie-anne Thörnström mamma till Marcus 82-02 alltid älskad alltid saknad