Att det har gått 5 år sedan olyckan inträffade. 5 år sedan jag sist fick krama om dig. Den sommaren glömmer jag aldrig, när vi sprang runt på eran tomt och hade vattenkrig och lekte med bubblor. Och när du skulle visa att du kunde hoppa ner från eran stora stengrill. Du var en våghalsig liten buse.

Sitter och lyssnar på Handens Fem Fingrar och Tears In Heaven. Det gör jag alltid denna dagen. Varje 3 september sedan du lämnade oss klär jag mig i enbart svart, för att visa att jag sörjer dig, älskade Jonathan.

Även fast du inte finns kvar här på jorden med oss, så kommer du alltid att leva kvar i våra hjärtan och minnet av dig kommer aldrig att dö ut.
Du är otroligt saknad och jag älskar dig, Jonathan Nordström. <3

Kramar till er alla, tänker på er och saknar er. <3