Till min syster Birgitta!
Vi skulle nu ha firat Jonathans 10-årsdag. Istället är verkligheten en helt annan. Fy vad livet är orättvist...
Jag såg bilden från hans grav. Vad fint ni har gjort vid hans gravplats. Jag tror han tittar ner då och då och ser sin älskade familj. Kände du en vindpust mot din kind? Det var nog en smekning från din äldste son. Jag VET att han är med oss alla kära, på enda sättet han kan. Jag känner det. Ibland i fjärilens kropp, ibland som en liten nyfiken fluga, ibland som skatan som hoppar på fönsterblecket och kikar in i fönstret. Det känns som att Jonathan är MED oss! Vi saknar dig, älskade lilla ängel.
Jag tänker på er, hela familjen och önskar jag kunde göra
mera för er, än bara finnas på sidan om.
En stor KRAM från din syster
skrev den 30 september, 2009
kl.
22:48
Svar från admin: Birgitta Nordström
Kära syster och vän. Du ska veta att du är ett enormt stort stöd för mig, det är ovärderligt!! Det är det stödet som gör att jag trots allt håller mig "över ytan" och orkar se lite ljust på tillvaron igen. KRAM tillbaka till dig! //Birgitta