Jonathan idag är det din 10 årsdag. Som 10 åring, har du blivit lång? Hur mycket väger du? Vad har du för intressen? Ja, det är frågor som man återkommer till och vi får aldrig något svar om hur du skulle ha sett ut idag om du fått leva med oss. Det är drygt 4 år sedan den olyckligaste dagen i vårt liv, när du lämnade oss. Vi minns det som igår men det känns så länge sedan vi träffades och fick krama om dig, du finns hos oss i alla fall. För ett tag sedan kom det en fjäril, lite väl närgången och inte det minsta rädd, satte sig på kärleksörten och såg ut att vinka, jag gick närmare men den satt kvar och jag kom på mig själv med att prata med "honom". (Du tyckte ju om fjärilar). Nu på hösten är stjärnhimlen något att titta på, när man tittar upp så är himlen så full av stjärnor som lyser och tittar man noga så är det en speciell stjärna som blinkar mot dig, det är Jonathanstjärnan och vi tackar för hälsningen från dig till oss alla som kände dig och saknar dig. Vi tänker nog lite olika men mig ger det lite tröst att tänka så här. Vi glömmer aldrig dig, älskar dig, saknar dig.
Vi tänker speciellt på er idag Birgitta. Örjan. Caroline och Oliver. Vi tänder ett ljus och är med er i tankarna. /Kramar