1 februari, 2009 at 17:34
Jag tänker på dig o din familj...Jonathan vilken underbar kille o vilken bottenlös sorg..varför blev det så..det undrar man. Kanske var det meningen..kanske var det så att det var förutbestämt..det vill jag tro!! Den finaste killen kanske behövdes på en annan plats...Åh vad jag tänker på er..mamma o pappa o familj..stora kramar Maggan
Svar från admin: Birgitta Nordström
Vissa stunder tänker jag också att han behövdes någon annanstans, men i nästa sekund tänker jag att han behövs här - vi behöver Jonathan!! Men livet och dess mening tror jag är för stort för att någon av oss ska kunna förstå. Vi försöker men det går inte, och det är säkert en mening med det också... KRAM//Birgitta